...bara tre veckor kvar till årsdagen av Lizas död. Varje dag nu
så tänker jag på vad jag gjorde den här dagen ifjol, och att jag
inte visste vilket helvete vår familj skulle gå igenom.
Eller förresten "gå igenom"...det kommer vi aldrig att göra,
på något vis har vi fastnat och frusit fast i den 4/11 2014.
Men för att försöka se positivt på något, så funkar det bra hos
kuratorn. Hon får mig att tänka på ett annat sätt och jag får en
aha-upplevelse efter varje besök.
Har varit och gjort höst hos Liza, känns skönt att vara där hos
henne!
Detta (som jag lånat från nätet) säger allt...
♥♥♥ Liza: jag älskar dig till månen och tillbaka! ♥♥♥
//Mamma
1 kommentar:
Har inte glömt dej Marie !....men det var ett tag sen nu ;))
Förstår att det känns tungt...tänk vad tider går...snart ett år sedan som du skriver....
Kanske ses vi igen på bloggen...
Kram bia
Skicka en kommentar