tisdag 15 september 2015

"Felet" med mig är att...

...jag alltid ska vara så stark, att jag är alldeles för stolt att blotta mig inför en annan människa. 
Tidigare har jag inte känt något behov av att prata med någon professionell, tyckte att det räckte med familjen och Lena (Lizas svärmor).
Jag har ända till nu lyckats förtränga de flesta känslor och tankar runt det som hände i november. När de ändå har dykt upp i huvudet, så har jag helt sonika bara "tryckt bort" dem.
Men sedan någon vecka tillbaka så klarar jag inte av att göra det, har ångest och en stor klump i magen.
                           
I tidningarna har det skrivits om så många och unga människor som mördats, dött genom olyckshändelser eller att de valt att själva lämna detta liv.
Varje gång har allt rivits upp, tankarna om hur deras föräldrar fått ta emot beskedet om att deras barn inte längre finns i livet.
Men jag tog särskilt illa vid mig när en tjej i Sundsvall blev mördad, för hon var i Lizas ålder och småbarnsmamma.

I förra veckan kontaktade jag en kurator, och det kändes så himla skönt när vi avslutat telefonsamtalet. Jag har fått en tid nästa vecka, så jag håller tummarna att personkemin stämmer till hundra procent!

Jag behöver först och främst hjälp med att bena ut sorgen som är så intrasslad i skuldkänslor, det blir en dubbel sorg på något sätt. Innerst inne vet jag att jag gjorde rätt utifrån hur situationen såg ut då, men så här i efterhand har jag ändå känslan av att jag var för hård.
De flesta vet vad jag syftar på, för jag har varit öppen om det och aldrig hymlat. Av hänsyn till vissa, så kommer jag aldrig att skriva om det här på bloggen.

Men oavsett vad det var som pågick under några år, så var Liza en älskad mamma, dotter, syster och barnbarn...

♥♥♥ Liza: jag älskar dig till månen och tillbaka! ♥♥♥
//Mamma

1 kommentar:

House and Garden by Bia sa...

Hej igen !!
Den där kvinnan i Sundsvall som blev mördad känner vi till, eftersom hon och hennes sambo hyrde en liten stuga av oss kring torpet...de flyttade dit i aug. och verkade trivas bra...paret var kompis med svågerns ena son....så det kändes lite overkligt när vi fick reda på mordet...hoppas allt är bra trots allt....titta gärna in till mej och lämna ett litet avtryck ;))...
Kram bia